Att våga
Idag går mina tankar en hel del, och just med tanke på en del människors reaktioner på det jag berättar om . Kommer en del antaganden och oxå dömande kommentarer. Jag har aldrig sagt att det var ett lätt beslut att välja det jag gjorde. Tvärtom, var det mitt livs svåraste val. Men hur svårt det än var, så visste jag att det var nödvändigt och då kunde jag även bli vän med mig i själv i det. Att även om jag inte fixar det jag trodde att jag skulle fixa, så är jag inte en hemsk människa för det. Det verkar som att, för att jag är mamma, så är det för en del inte ok alls att erkänna att man inte klarar allt. Men jag tänker att om en pappa väljer att lämna både partner och barn, då är det ingen som reagerar så där nämnvärt.
Det får mig att känna ännu mer att det är rätt att våga prata om det svåra. Våga stå upp för att ensam inte alltid är stark, att man kanske måste tänka utanför boxen ibland. Hur mycket pekpinnar jag än får, så känner jag mig snarare stärkt i att prata om det och minska rädslorna för det okända. Vi behöver, speciellt vi kvinnor, stötta varandra istället för att vara elaka eller dömande. Alla är vi olika, och oavsett vad man gör eller tar för beslut, så är det absolut viktigaste att alla mår bra.
Samtidigt så vill jag dela min tacksamhet över all kärlek och styrka ni skickar. Ni som ser det fina i det här. Att man kan hitta vägar, även om det inte är den väg ni skulle valt, ur något tufft som oxå blir något fint även om det blir på ett annat sätt än det man tänkt från början. Blir överväldigad över all tacksamhet ni skickar, och jag börjar förstå vidden av hur mycket det påverkar er att jag pratar om det här. Om adoption, och även andra tuffa saker som drabbar många. Vi måste tillsammans börja se och hitta bra och stärkande mindset, för att ändra negativa spiraler till positiva. Det går, hur svårt det än ser ut att vara eller kännas. Ett av mina bästa tips är att när det kommer jobbiga känslor eller att det sker något dåligt, försök acceptera att det är det, och låt er själva få må dåligt ett tag. Det vänder, tillslut så vänder det. För mig har det tagit många år, och ibland kunde ngt så litet, som att se fram emot ett tv program göra att jag orkade fortsätta. Ni är bra, ni är alla värda att få må bra!
Stor kram på er!
ps.
kommer att maila svar till de som ställt frågor här på bloggen.
6 kommentarer
Ulrika
Du är den starkaste kvinna jag har följer här på Instagram stå på dig många styrke kramar till dig 🙏🤗🥰💜💞
Liselott Lindqvist
Hej Elina
Jag tycker du är helt fantastisk vet inte vad du
Varit med om förstår om du inte vill berätta.
Astrid är sååå söt hon är 1 mån yngre än mitt första barnbarn.
Du ska tänka på Vsg som är bäst gör dig och fina och strunta i vad alla andra tycker och tänker.
Finns alltid folk som tycker och utrycker dig helt
Korka dumt.
Ha en fin dag
Kram Liselott
Helen
Vem har rätten att döma andra människor ? Vi är alla olika och ibland måste vi göra val i livet av olika anledningar. Det som är rätt för mig är det oavsett vad andra tycker och tvärtom. Det viktigaste är att må bra och att se till att ens barn har det bra. Du är bra som du är och dina val i livet ska ingen döma för de har aldrig gått i dina skor och vet ingenting.
Maria
För mig är du fantastisk, att våga och kunna sätta sitt barn framför sina egna behov, önskningar och viljor är bland det finaste som finns ❤
Pia
Elina, om många föräldrar hade så mycket vett och kärlek hade vi sluppit tragiska öden vad gäller barn. Förstår att det inte alltid går att blunda från flera kommentarer men försök inse att dessa människor som fördömmer dig, de är olyckliga i sitt liv. Du har gett Astrid ett bra liv, kanske om din situation sett annolrlunda fått hos dig men ibland kan vi inte styra vardagen, all styrka till dig och dina barn, och ni andra, skämmes på er
Eli
Om en pappa lämnar en partner reagerar nog inte så många men visst reagerar man om en pappa väljer att adoptera bort ett av sina barn? Det tror jag